Är ägg antiinflammatoriska?

Ägg är enligt vissa källor rekommenderat och enligt andra ratat som antiinflammatorisk kost. Så hur ligger det egentligen till med ägg och påverkan på inflammation?

Vad är inflammation?

Inflammation är en naturlig skyddsmekanism när immunförsvaret reagerar för att skydda oss vid exempelvis skada eller sjukdom. På så sätt förbereder sig kroppen för att bekämpa och läka. Det finns dock en annan typ av inflammation, kronisk inflammation, som istället är ett tillstånd som spelar en betydande roll i många kroniska sjukdomar, såsom hjärtkärlsjukdomar, typ-2 diabetes och cancer. Forskning om kostens inverkan på inflammation kan ge viktiga insikter och kunskaper i att minska risken för många av våra vanligt förekommande sjukdomar.

Vad säger forskningen om ägg kopplat till inflammation?

Ägg är ett näringsrikt livsmedel som varit föremål för diskussion. Intressant nog tycks studerade effekter av äggkonsumtion variera på inflammationsmarkörer mellan olika grupper, inklusive de som klassificeras som friska, de som är överviktiga, har metabolt syndrom eller är typ-2 diabetiker.

Det är etablerat att till exempel fetma är förknippat med ett kroniskt tillstånd av låggradig inflammation. Vid en viktminskning brukar inflammationsgraden minska eller till och med försvinna. Hos individer med övervikt och det metabola syndromet har äggkonsumtion i vissa studier indikerat sig kunna ha en antiinflammatorisk effekt (1,2). I de undersökta studierna ska noteras att deltagarna dessutom gått på en lågkolhydratsdiet och gått ner i vikt under studiens gång. Det sågs en förbättring av det goda kolesterolet HDL samt minskning av CRP hos dessa individer som fick äta tre ägg om dagen jämfört med en kontrollgrupp som fick substitut för ägg. De värden som förbättrades menade forskarna skulle i teorin kunna tala för en antiinflammatorisk effekt. Med kritiska ögon från 2022 är frågan om inte själva viktnedgången kan ha haft den största effekten, även om båda grupperna gick ner och de som åt ägg faktiskt tycktes få bättre värden än kontrollgrupperna. Det kan helt enkelt tala för att ägg är bättre än äggsubstitut vid en lågkolhydratskost hos överviktiga, mer än så är svårt att fastställa från de studierna.  

Däremot har en ökad äggkonsumtion bland friska och normalviktiga individer diskuterats ha en svag pro-inflammatorisk effekt i studier från tidigt 2000-tal (3,4). Egentligen syftade studierna till att testa hur deltagarna svarade på en högkolesterol-diet och de använde sig av ägg för att uppnå det. Här fick deltagarna äta 4 ägg om dagen. Hos överviktiga såg de ingen påverkan alls. Det är inte heller fastslaget att det är just äggen som enskilt livsmedel som skulle spela roll här, utan en av studierna antyder att det troligtvis handlar om hur kosten ser ut som helhet, hur balansen och fördelningen blir av kolesterol och kvaliteten på fettsyror (3).

Det finns dock andra studier som inte visar på någon inflammatorisk effekt alls hos testpersonerna och det går därför inte att dra några egentliga slutsatser mer än att enskilda livsmedels påverkan på kroppen är ett komplext ämne att studera. Det finns många faktorer som spelar in i resultaten. I en översiktsartikel och metaanalys från 2019 (5) som sammanställer studier på det här området konstaterades att resultaten blir olika i olika studier, för olika grupper och det är fortfarande för tidigt att fastslå antaganden eller råd om äggkonsumtion med koppling till inflammationsmarkörer.

I nuläget finns helt enkelt inte tillräckligt med forskning. Ägg verkar kunna ha både en inflammatorisk, antiinflammatorisk eller ingen effekt alls hos olika individer men forskningen är begränsad. Det handlar också om hur forskarna väljer att tolka och resonera kring sina resultat. Med nya studier kommer insikter som är ett steg närmare kunskap om hur olika livsmedel kan påverka oss och vår hälsa.

Innehåller ägg enzym som kan skada tarmslemhinnan?

Vi valde att skriva den här artikeln då vi såg att det var en rätt vanlig sökning med ägg och antiinflammatorisk kost, med få tillförlitliga aktörer som valde att lyfta fram det här på ett lättförståeligt vis.

En del av de här sökningarna verkar grunda sig i oro efter påståenden om att ägg skulle innehålla ett enzym som kan skada tarmslemhinnan och tarmfloran, för att på så vis öka risken för inflammation. Det gäller enzymet Lysozym, som finns i äggvita men även i tårar och saliv. Just Lysozym från ägg används som konserveringsmedel till vissa ostar och ölsorter. Äggallergiker undviker såklart detta. Rimligtvis borde en seriös aktör som Livsmedelsverket ha informerat om ägg skulle medföra dessa effekter och livsmedel som idag använder Lysozym borde inte ha fått göra det.

Om vi då bortser från äggallergiker, finns det andra grupper som bör tänka på sitt äggintag? Med hänsyn till OM det skulle kunna öka några risker för inflammation eller på något sätt vara dåligt vid ett sjukdomstillstånd eller liknande?

Vi frågade dietisten Linn, igenkänd som @dietistlinn på Instagram, vad hon som dietist skulle svara på det här. Svaret vi fick var att det inte finns evidens för den typen av påståenden, så det är inget man bör ge som råd för att det eventuellt skulle kunna finnas ett fåtal studier av låg kvalitet. Utan det behövs mer för att faktiskt veta hur det ligger till. Hon fyller i att det är ännu mer knapert med forskning på sjuka personer.

Precis som Linn är inne på med sitt svar är det viktigt med källkritik och att vara uppmärksam på vad det faktiskt finns evidens för. Det är nämligen först när mycket forskning av god kvalitet visar på tydliga samband som dessutom går att återskapa med liknande resultat gång på gång, som det anses tillräckligt tillförlitligt för att potentiellt kunna omvandla det till riktiga kostråd. Den här artikeln ska det vill sägas inte användas som underlag för kostråd. Om något vill vi möjligtvis förespråka en minskad hets kring enskilda livsmedel och lyfta fram att de evidensbaserade kostråd som finns kommer du långt med. För dig som hittade den här artikeln och bekymrade dig för om ägg kunde ingå i din kost, hoppas jag att du så länge du inte är äggallergiker - vågar fortsätta äta ägg och allt annat du tål, gillar och kan tillaga såvida din läkare/dietist inte rekommenderat dig något annat. Allt går att äta i lagom mängd.

Om du fortfarande är inne på att äta enligt en antiinflammatorisk kost, kommer vi snart publicera en till artikel om antiinflammatorisk kost och varför det är så svårt att hitta information som beskriver det på samma sätt.

Avslutningsvis, vad säger kostrådgivaren?

Det mesta pekar fortfarande på helheten av hur vi lever, äter och rör på oss snarare än enskilda livsmedel. Det är lätt att stirra sig blind på en sak och till och med bli orolig för att äta något, vilket är synd. Förbud eller strikta restriktioner är sällan rätt väg för ett sunt liv, så länge man tål innehållet. Vad gäller ägg specifikt, finns det mer som talar för att det är ett väldigt bra livsmedel och innehåller näringsämnen som är bra för oss.

Läs mer:

1177 Vårdguiden. Infektion och inflammation. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/infektioner/infektion-och-inflammation/

Livsmedelsverket. Ägg. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/agg

Livsmedelsverket. E 1105 - Lysozym. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-1105---lysozym

Livsmedelsverket. Fråga oss sektion: "ägg, finns det någon gräns för hur många det är bra att äta varje dag?" https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/agg-finns-det-nagon-grans-for-hur-manga-det-ar-bra/

Sahlgrenska. Effekten av antiinflammatorisk kost är inte vetenskapligt belagd.  https://www.sahlgrenska.se/nyheter/nyheter/effekten-av-antiinflammatorisk-kost-ar-inte-vetenskapligt-belagd/

Studier som refererats i artikeln:

1. Blesso, C. N., Andersen, C. J., Barona, J., Volk, B., Volek, J. S., & Fernandez, M. L. (2013). Effects of carbohydrate restriction and dietary cholesterol provided by eggs on clinical risk factors in metabolic syndrome. Journal of clinical lipidology, 7(5), 463-471.
2. Ratliff, J. C., Mutungi, G., Puglisi, M. J., Volek, J. S., & Fernandez, M. L. (2008). Eggs modulate the inflammatory response to carbohydrate restricted diets in overweight men. Nutrition & Metabolism, 5(1), 1-9.
3. Basu, A., Devaraj, S., & Jialal, I. (2006). Dietary factors that promote or retard inflammation. Arteriosclerosis, thrombosis, and vascular biology, 26(5), 995-1001.
4. Tannock, L. R., O’Brien, K. D., Knopp, R. H., Retzlaff, B., Fish, B., Wener, M. H., ... & Chait, A. (2005). Cholesterol feeding increases C-reactive protein and serum amyloid A levels in lean insulin-sensitive subjects. Circulation, 111(23), 3058-3062.
5. Sajadi Hezaveh, Z., Sikaroudi, M. K., Vafa, M., Clayton, Z. S., & Soltani, S. (2019). Effect of egg consumption on inflammatory markers: a systematic review and meta‐analysis of randomized controlled clinical trials. Journal of the Science of Food and Agriculture, 99(15), 6663-6670.